Jag trodde att jag hade kontroll, någorlunda i alla fall, men icke!
Har på något vis lyckats sylta in mig med allt på en och samma dag.

Tanken var att jag och Linda skulle ut och fota i morgon. Ha liksom en heldag i naturen.
Båda två fick ju när vi fyllde 30 år nya kameror. Min har dock ett år på nacken nu, och jag kan fortfarande inte med den helt.
Vi är lite lätt ovänner kan man säga.

I alla fall... vi skulle ut och ha picnik med oss.
Men då kom jag på att jag redan lovat bort mig till min svägerska!
Jag ska följa med henne till Karlstad och handla lite mammakläder och annat smått & gott. (Hennes mage skvallrar mer och mer om att det bor en liten minimänniska där!) Super kul och spännande :)
 
Ok, jag avbokar med Linda och ber om ursäkt.
Pratar med Pilla och bestämmer att jag åker ner till Torsby med Johan.
När allt är klart ringer telefonen... RIIIIIIIIING!!!
Då ringer dagis och undrar om jag kan jobba i morgon?! Jaa det kan jag nog säger jag först ... NÄÄÄ slår det mig sen, jag ska ju bort ju.
Attans!
Sedan ringer min mamma och undrar om inte hon kan komma hit i morgon, för att tvätta och samtidigt passa på att umgås.
Jag känner att en kloning vore en väldigt bra idé!

Min kropp har börjat bete sig lite knepigt åt, ja man kan säga att den har ofrivilliga rörelser för sig!
I lördags tex så klöste jag mig själv på NÄSAN (!) Fast jag inte var tänkt att lyfta armen över huvutaget!
- Skit ont! Sved som busen och jag tror minsann att det kom liiite blod också!
Sen i gårkväll/natt när vi skulle upp och lägga oss, så tar min kropp och kastar mig - rakt in i huvudgaveln på sängen, med bakhuvudet först!
-PANG!!
Resultat? En bankande bula och en ramsa med fula ord!
När jag skulle gå upp med tvätten förut så bestämmde sig helt plötsligt mina ben för att gå i otakt! Ja tydligen kan man gå i otakt med sig själv!
Är det en hjärnblödning på g eller va blir det!?

Mycket märkligt..