Snörvel & prosit!
Publicerat 2011-10-06 22:08:06 i
Allmänt
Inte helt otippat så har även vi drabbats av förkylning.
Både jag och gubben.
Jag har inte haft någon feber så jag har orkat jobba hela veckan, men älsklingen där emot har hostat och mått pyton och snällt fått ligga hemma sedan i tisdags.
Jag provar att kurera honom efter konstens alla regler.. stackarn blir ju så klen.
Hoppas att det börjar vända för i morgon fyller han år, och på lördag ska vi vara med på rebusrallyt (är det tänkt).
Här är vinnar laget .. erhmm.. eller nô.
Det var ju två år sedan sist vi var i väg, så vi är laddade upp till tänderna!!
I dag har jag jobbat ef på fritids där jag bla spelat biljard, lekt gömma nyckel och målat svampar tillsammans med barnen. Blev så fint så. Siv som jag jobbade med i dag är ny här i krokarna, och en stört skön person! Timmarna gick i ett tjoflöjt!! Som ordspråket lyder: tiden går fort när man har roligt :)
Sedan bar det ner till samhället för att köpa lite sista minuten presenter till både älsklingen och till en kompis som fyller 30 år på lördag. När vi kom hem kröp jag upp i soffan, drog täcket upp över öronen och småsov en liiiten stund. Ja så såg denna dagen ut. Vad som händer i kväll och i natt återstår att se.
Nu ska jag ta en liten wirre och hoppas på att det tar död på basiluskerna.. eller baskiluskerna.. jag har tydligen en liten fallenhet att prata och säga saker annorlunda.. tex så säger jag bumell fast det heter bomull, kiklar fast det heter kittlar och att uttala flyttuva är i prencip omöjligt!
Jag skyller det hela på att jag är MINST tvåspråkig ;)
Värre är det att skylla bort dyskalkylin light som jag har.. det betyder att jag har vissa räknesvårigheter. Typ som dyslexi fast med siffror i stället.
Ja ja nog om detta, nu tar vi wirren (i rent medicinskt syfte såklart!)
En saknad.
Publicerat 2011-10-05 19:30:09 i
Allmänt
Nu var det länge sedan jag skrev - igen!
Tyvärr finns det en väldigt trist förklaring till detta.
Den 30 juli förlorade vi en väldigt nära vän i en fruktansvärt tragisk olycka!
Han var en barndoms vän till Johan och även en "bonus kusin" till mig.
Med åren kom vi att stå varandra mycket mycket nära, ja han var verkligen en i familjen. Han var hem till oss iaf minst en gång i veckan, och var han inte det så såg man honom tex i affären, eller när han åkte förbi vårat hus varje dag.
Han betydde mycket för många och hela bygden var/är i sorg.
När vi fick beskedet var vi på semester i Stockholm och det var tungt att vara så långt borta från alla. Då rasade verkligen våran värld samman..totalt!! Självklart avbröt vi semestern och åkte hem för att finnas där för vänner och familj.
Så det har varit en väldigt, väldigt tung period sedan dess för både mig & Johan och många andra..och inte minst, för hans älskade dotter!! Men det har även fört ihop oss mer.
Här kommer några bilder på honom..
Här har vi honom iförd 80-tals skjorta på mitt 30 års kalas i fjol.
I väntan på påskmaten när det var familjemys uppe hos hans morbror och min mamma! Påskarna kommer aldrig att bli sig likt igen...
Fint ska det vara när det vankas rödtjut! Misstänker att han betygsätter aromen på detta vin, av minen och gesten att dömma!
En öm klapp på kinden fick den stinna tomten.. den julaftonen när skratten ekade mellan stugorna och vårat hem var fyllt av glädje.
Bartender på Jörgens 50 års fest..
Här sitter han (som så många gånger förut) hemma hos oss och lyssnar på norrlåtar. Att låna Johans hattar var obligatoriskt! :)
Bättre Elvis finns inte!! Midsommarafton för några år sedan.
Musik tävling på nyårsafton. Om och om igen sa han att det var den bästa nyårsafton han varit med om. Det var så roligt att kunna ge honom en minnesvärd kväll.
Ja saknaden efter vår kära Magnus kommer aldrig att ta slut.
Det är viktigt att FÅ sörja, och att alla får göra det på sitt sätt!!
Det spelar ingen roll hur mycket eller lite man kände honom.. alla har rätt att sakna honom!
Jag kommer att minnas alla de djupa samtal som vi har haft, och de samtal som han inte delade med allt för många i sin omgivning.
Verkar som det retar en del att han inte öppnat sig för dom på samma sätt som han gjort för andra.. men det var ju så han var. Vi vet inte precis allt heller!!
Önskar bara att folk inte gjorde allting till en "tävling om vem som är mest allvetande" om det som har hänt och om honom. Ta och acceptera faktum och ge alla som sörjer lite andrum, istället för att gå runt och prata skit och sprida rykten eller tycka ditten och datten om precis allt och alla!!
Jag tänder ljus här hemma och tänker på honom och gråter, lika gärna som jag kan göra roliga saker eller skratta utan dåligt samvete!
Magnus är ju inte glömd för det!
Han ville att folk skulle må bra och han skulle avsky att bli "helgon förklarad"!
Livet knatar på med upp & ner dagar och så får det förbli!
vi får se hur morgondagen blir helt enkelt, och under tiden uppskatta och ta vara på varandra!
